Day 30 – One last moment

Igår, under en röd filt, i en grå soffa på ätis.
Vi satt och tittade på reprisen av OS-krönikan som gick på tv i tisdags (såå bra!).
Så kom den korta konståkningsdelen.
Jag satt och såg Kim Nu-Ya göra sin kombinationspiruett och Joannie Rochette en felfri hoppkobination och det var som att luften helt gick ur mig.
Saknaden kom som ett oväntat slag, som en stor, tryckande sten som helt plötsligt ramlade ner i magen.
Jag kände, där och då, att Gud så jag saknar det. Obeskrivligt, fruktansvärt, jättemycket saknar jag det.
Och lika starkt som saknaden kändes, och känns hela tiden när jag tänker på det,
lika starkt ska jag kämpa för att snart vara tillbaka.

Kommentarer
Postat av: Anna

Vi saknar dig med! :) Ett nytt år och nya möjligheter! Kämpa på och Kram på dig!

2010-12-30 @ 23:49:27

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0