Klara Nilsson

Är ganska trött, måttligt besviken och lite döv på vänster öra. ÅFF mot Assyriska. Spännande, minst sagt. Och högljutt ännu mera minst sagt! Trots neutrala sittplatser kändes, och lät!, det som att vi befann oss mitt i Assyriska klacken, det shallalaades och jallalaades och klappades och jublades och skreks på domaren från alla håll och kanter. Vissa gånger var det faktiskt ganska kul, som när de runt omkring oss först skrek domaridiot för att han inte blåste av för halvtid, och sen en sekund senare skrek samma sak när assyriska hade bollen och han faktiskt blåste av. Que? Inte logiskt någonstans. Men kul. Hehe. Åh hade varit så kul om vi vunnit.
Nu är vi på väg hem efter en god italiensk mysmidda. Mmm sova. Känner mig mätt. Och glad. Förra veckans dåliga humör har krympt till en obetydlig boll under långhelgen. Allt känns inte längre lika jobbigt och meningslöst. Två prov och lite annat sånt trevligt väntar i veckan som kommer. Bring it on! Mihihi.