Alla dagar är inte bra dagar

Idag har varit en grå dag, en såndär dag då jag bara vill krypa ner under täcket och aldrig mer gå upp.

Jag är så sjukt förbannat trött på att åka till sjukhuset varenda dag. Trött på att läsa, lösa sudukon och äta äcklig sjukhusmat. Trött på att sitta tyst och lyssna på radio, på att ligga i ett rum med vita väggar, vitt tak, vita gardiner.
Det är tur att kent finns, räddade mig från att gå under under vilan med vy från ett luftslott, järnspöken och våga vara rädd. och tur att just jag har världens finaste lillebror, som när jag kom innanför dörren i eftermiddags hälsade mig med tjeeeenare mannen i all solsidan-Ove anda, och genast fick mig att le.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0