Will you show me something that nobody else has seen?

Det är konstigt. Hur man kan vara megapepp och glad ena dagen och så fruktansvärt otaggad på livet nästa. Hur man kan gå från att orka ta tag i plugg, tänka på framtiden osv, till att bara orka ligga under en filt och se avsnitt på avsnitt av en amerikansk deckareserie. När orekeslöshetsdagarna kommer är det bara att hänga på, lägga sig under filten och intala sig själv att det är okej. Är man dessutom sjuk är det ännu mer okej. Men ångesten över att man för en dag slänger bort sitt liv är fortfarande lika jobbig.
Vissa människor behöver dedär dagarna, kanske som någon form mental uppladdning för att orka med alla de glada dagarna när man hela tiden vill prestera på topp. De glada dagarna är betydligt fler än filtdagarna, bör poängteras. Filtdagarna är sällsynta, men fortfarande lika verkliga när de väl dyker upp.
Torsdagen var en filtdag, gårdagen skulle jag vilja kalla en filt-återhämtningsdag. Trött, och då menar jag inte sådär vanligt trött utan sådär trött-på-allt-trött som man bara känner igen om man själv upplevt det, men ändå så pass pepp att jag lyckades ta mig iväg till skolan. Och tur var väl det, för så fort jag fick träffa mina lyckopiller kändes allt mycket mycket bättre ♥


Kommentarer
Postat av: Rebecka

Älskling <3

2011-10-15 @ 13:23:38

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0